Direktlänk till inlägg 19 juni 2014
Nu har allt nått sin bristningspunkt. Jag orkar inge mer. Jag älskar den där jävla ungen! Men kärleken räcker inte långt.... Känslan av att misslyckas med det självklara är bedövande, när ska man erkänna sig besegrad av hat och att man har låtit orken ta slut?! Hjälp är inte alltid hjälp... Gropen blir bara djupare och smärtan större!
Att leva ihop men en optimist gör ju att man känner sig som raka motsatsen, allt löser sig... Hur vet du de? De har gått åt pipan så många gånger så att man kanske blivit en bitter negativ tant, men jag älskar att du orkar! Dock kan de kännas som ett...
Tankarna snurrar o kan lätt driva mig till smärre vansinne...! Vart finns off- knappen? Hoppas att nästa vecka bjuder på glada barn, ork o kanske lite roligheter! Kärlek! ...
När alla andra sover så blir jag otroligt rastlös, har funderar länge o väl på om jag skulle ta en kvälls promenad för att bli lite trött.... Men på nått sätt så blev de kvällsmackor o te i soffan istället?! ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | 14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|